Papperet är den del av en trycksak som man faktiskt håller i handen. Det avgör hur bilderna ser ut, hur texten läses, hur trycksaken känns och hur den åldras. Ändå väljs papperet ofta sist, när allt annat redan är bestämt. Den här guiden går igenom de egenskaper som spelar störst roll, så att du kan ställa rätt frågor till tryckeriet.
Gramvikt: vikt, inte tjocklek
Gramvikten anger hur mycket papperet väger per kvadratmeter, skrivet som g/m² eller bara gram. Ett vanligt kopieringspapper väger ofta 80 gram. Ju högre gramvikt, desto styvare och mer påtagligt känns papperet i regel. Över en viss gramvikt brukar man tala om kartong, men gränsen är inte skarp och används olika i olika sammanhang.
Gramvikten säger däremot inte allt om tjockleken. Två papper med samma gramvikt kan vara olika tjocka, beroende på hur luftigt de är tillverkade. Det beskrivs med papperets volym.
| Gramvikt | Typisk användning |
|---|---|
| 60 till 90 g | Kopieringspapper, brevpapper, inlagor i böcker |
| 90 till 150 g | Inlagor i broschyrer och tidskrifter, flygblad |
| 150 till 250 g | Omslag till häften, foldrar, affischer |
| 250 till 400 g | Visitkort, vykort, inbjudningar, pärmar |
Volym och opacitet
Volymen anger hur tjockt papperet är i förhållande till sin vikt. Ett papper med hög volym är tjockt och luftigt och känns kraftigare än gramvikten antyder, vilket ofta används i böcker för att ge en ordentlig rygg utan att boken blir tung. Ett papper med låg volym är tätt och tunt.
Opaciteten beskriver hur mycket som syns igenom från baksidan. Ett tunt papper med låg opacitet kan få text och bilder från andra sidan att skymta fram. Det är särskilt viktigt i böcker och trycksaker med mycket mörka bilder.
Bestruket och obestruket
Det första stora valet gäller ytan. Bestruket papper har ett tunt skikt som gör ytan slät, så att färgen stannar ovanpå och bilderna blir skarpa och klara. Det finns i blank, matt och silk. Obestruket papper saknar skiktet, suger in färgen något och ger mjukare bilder men en varmare känsla och bättre skrivbarhet. Skillnaderna beskriver jag närmare i artikeln om bestruket och obestruket papper.
Utöver de två huvudgrupperna finns papper med präglad struktur, som linne eller filt, färgade papper och papper med inslag av andra fibrer. De ger personlighet men kan vara svårare att trycka bilder på. Be alltid om provark.
Vithet och ton
Vitt papper är inte bara vitt. Ett papper kan vara kallt blåvitt, neutralt eller varmt gräddvitt, och tonen påverkar hur bilder och hudtoner uppfattas. Många mycket vita papper innehåller optiska vitmedel, ämnen som får papperet att lysa lite blått i dagsljus och därmed se vitare ut. Det kan göra att papperet ser olika ut i olika belysning. För böcker med mycket text väljs ofta en lite varmare ton, som är vilsam för ögonen.
Fiberriktning
När papper tillverkas lägger fibrerna sig huvudsakligen åt ett håll. Papperet blir styvare längs fibrerna och viker sig lättare längs dem. Fiberriktningen spelar roll i tre situationer:
- Falsning: ett veck längs fibrerna blir rakt och jämnt, ett veck tvärs dem kan spricka.
- Bindning: i en bok ska fibrerna gå parallellt med ryggen, annars öppnar sig boken dåligt och sidorna blir vågiga.
- Fukt: papper sväller mest tvärs fiberriktningen när det tar upp fukt, vilket påverkar till exempel limmade trycksaker.
Fiberriktningen anges ofta med en understrykning i arkets mått eller med beteckningarna smalbana och bredbana. Tryckeriet håller reda på den, men det är bra att veta varför den ibland begränsar formatet. Mer om vecken finns i artikeln om falsning.
Format och A-serien
De flesta trycksaker i Sverige görs i formaten i A-serien, som beskrivs i den internationella standarden ISO 216 från ISO (öppnas i nytt fönster). Iden bakom serien är elegant. Alla format har samma proportioner, där långsidan är kortsidan multiplicerad med roten ur två. När ett ark viks på mitten får man nästa format i serien, med samma form. A0 har en yta på en kvadratmeter, och resten följer av det.
| Format | Mått (mm) | Vanlig användning |
|---|---|---|
| A0 | 841 × 1189 | Stora affischer, ritningar |
| A1 | 594 × 841 | Affischer |
| A2 | 420 × 594 | Affischer, planscher |
| A3 | 297 × 420 | Små affischer, uppslag i A4 |
| A4 | 210 × 297 | Brev, broschyrer, rapporter |
| A5 | 148 × 210 | Häften, flygblad, program |
| A6 | 105 × 148 | Vykort, små kort |
Eftersom kopiatorer och skrivare är byggda för A4 är formatet praktiskt för allt som ska kopieras eller arkiveras. Men en trycksak behöver inte följa A-serien. Ett avvikande format kan ge en trycksak karaktär. Tänk bara på att det kan ge mer pappersspill om formatet inte går jämnt ut i tryckeriets ark, och fråga gärna tryckeriet om formatet kan justeras några millimeter för att passa bättre.
Papper och miljö
Papper tillverkas av förnybar råvara, men det kräver energi, vatten och kemikalier. Det som gör störst skillnad är var fibrerna kommer ifrån, om papperet innehåller returfiber och hur bruket arbetar. Certifieringar som FSC och PEFC handlar om skogsbruket där fibrerna växte, medan miljömärken som Svanen och EU Ecolabel gäller hela trycksaken. Vad märkningarna betyder går jag igenom i artikeln om miljömärkt tryck.
När papperet är valt är det dags att göra filen. Hur papperet påverkar färgerna och vilken profil som ska användas beskriver jag i guiden om att göra en tryckfärdig fil.
