I falsavdelningen lärde jag mig mer om papper än någon annanstans. Där syns det direkt om fibrerna ligger åt fel håll, om papperet är för kraftigt eller om sidorna har fel bredd. Falsning är ordet för att vika papper i en maskin, och det låter enkelt. Men det finns många sätt att vika ett ark, och vart och ett ställer egna krav på filen.
De vanligaste falstyperna
Enkelfals
Arket viks en gång på mitten och ger fyra sidor. Det är grunden för inbjudningar, menyer och programblad, och för de ark som sedan sätts ihop till häftade trycksaker.
Rullfals
Arket viks i tre eller fler delar som rullas in i varandra, ungefär som ett brev i ett kuvert. Eftersom de inre panelerna hamnar inuti de yttre måste de vara någon millimeter smalare, annars buktar de och fastnar i vecket. Det är den vanligaste orsaken till att en folder blir sned.
Dragspelsfals
Arket viks fram och tillbaka i sicksack. Panelerna kan vara lika breda, eftersom de inte ligger inuti varandra. Den passar för kartor, programfoldrar och trycksaker som ska vecklas ut steg för steg.
Fönsterfals
De två ytterpanelerna viks in mot mitten, så att de möts som två fönsterluckor. När de öppnas visas mittuppslaget. Den ger en effektfull öppning men kräver noggrann planering så att bilden i mitten fungerar både stängd och öppen.
Korsfals
Arket viks först på mitten och sedan en gång till, vinkelrätt mot det första vecket. Det är så tryckta ark blir till de sidbuntar, signaturer, som böcker och tidningar byggs av.
Fiberriktningen avgör vecket
Papper har en fiberriktning, eftersom fibrerna lägger sig åt samma håll när papperet tillverkas. Ett veck som går längs fiberriktningen blir rakt och jämnt. Ett veck tvärs mot fibrerna kan bli trögt, ojämnt och spricka i ytan. Därför försöker tryckeriet placera trycksaken på arket så att det viktigaste vecket går med fibrerna. Det är ett av skälen till att man inte alltid kan välja ark och format fritt.
Ryggning för kraftigt papper
Från en viss tjocklek går papperet inte längre att vika snyggt direkt. Ytan spricker längs vecket, och på tryckta ytor syns det som en vit linje där färgen har brustit. Lösningen är ryggning: en pressad fåra som görs innan arket viks. Fåran ger papperet ett gångjärn. Var gränsen går beror på papperets gramvikt, yta och fiberriktning, och på hur mycket färg som ligger i vecket. Tryckeriet brukar avgöra det.
Gör ett falsprov
Det bästa rådet jag kan ge är att vika en egen prototyp innan filen görs. Ta ett ark i rätt storlek, vik det som trycksaken ska vikas och skriv sidnummer eller panelnamn på varje yta. Veckla sedan ut det igen. Då ser du direkt vilka paneler som hamnar bredvid varandra på arket, vilka som hamnar upp och ner och hur bredden ska fördelas. Många misstag i foldrar upptäcks på det sättet på fem minuter.
Om du ska göra en folder, läs också artikeln om utfall och skärmärken. Utfall och marginaler fungerar lite annorlunda när arket ska vikas. I guiden om efterbehandling går jag igenom vad som händer efter falsningen, från häftning till bokbindning.
