När jag var ny vid pressen kunde jag inte förstå varför samma fil såg så olika ut beroende på papper. Bilderna som var klara och djupa på det ena arket blev mjukare och mörkare på det andra. Förklaringen var ytan. Det första valet man gör när man väljer papper, före gramvikt och färg, är om det ska vara bestruket eller obestruket.
Vad bestrykningen gör
Ett bestruket papper har fått ett tunt skikt, en bestrykning, på ytan. Skiktet fyller ut ojämnheterna mellan fibrerna och gör ytan slät och tät. Det gör att tryckfärgen stannar ovanpå i stället för att sugas in, och rasterprickarna behåller sin form. Resultatet blir skarpa bilder, klara färger och djupa svärtor.
Bestruket papper finns i olika ytor. De vanligaste brukar kallas blankt, matt och silk eller sammet, som ligger mellan de två. Blankt ger mest lyster i bilderna men kan spegla ljuset så att längre texter blir tröttsamma att läsa. Matt är lugnare för ögat, och silk är en vanlig kompromiss i broschyrer och årsredovisningar.
Obestruket: fibrerna syns
Obestruket papper saknar skiktet. Ytan är mer öppen, och färgen sugs in något i fibrerna. Det gör att rasterprickarna sprider ut sig, så kallad punktförstoring, och bilder blir mjukare och ofta mörkare än på bestruket papper. Färgerna blir mindre mättade.
I gengäld har obestruket papper en annan känsla i handen, varmare och mer taktil. Det är lätt att skriva på med penna, vilket gör det självklart för brevpapper, blanketter och anteckningsböcker. Långa texter är bekväma att läsa eftersom ytan inte blänker. Många böcker trycks därför på obestruket papper.
Gramvikt och yta är olika saker
Det är lätt att tro att ett bestruket papper känns kraftigare än ett obestruket, men ofta är det tvärtom. Bestrykningen gör papperet tätare och tyngre för sin tjocklek. Ett obestruket papper med samma gramvikt är därför ofta tjockare och känns styvare i handen. Om du byter från obestruket till bestruket och vill behålla känslan kan du alltså behöva gå upp i gramvikt. Tjockleken i förhållande till vikten kallas volym, och den beskriver jag i guiden om papper.
Glöm inte filen
Valet av yta påverkar inte bara utseendet utan också hur filen ska förberedas. Tryckerier använder olika färgprofiler för bestruket och obestruket papper, eftersom papperen tar emot färg så olika. Profilen för obestruket papper tar hänsyn till punktförstoringen och tillåter en lägre total mängd färg. Om filen görs för fel papper kan bilderna bli för mörka eller tryckfärgen ta lång tid att torka. Mer om det finns i artikeln om RGB, CMYK och färgprofiler.
Och miljön?
Ytan säger i sig ganska lite om ett papper är bra för miljön. Det som avgör är snarare var fibrerna kommer ifrån, om papperet innehåller returfiber och hur det har tillverkats. Där kan miljömärkningar hjälpa, och dem går jag igenom i artikeln om miljömärkt tryck. Vill du läsa mer om gramvikter, volym och fiberriktning finns guiden papper, gramvikt och ytor.
