När jag lärde mig handsättning i början av mitt yrkesliv stod jag med en vinkelhake i handen och plockade blytyper ur en sättkasse, bokstav för bokstav. Tekniken var i princip densamma som den som hade kommit till Sverige nästan femhundra år tidigare. Det gav mig en känsla av att stå i en lång kedja, och det är den kedjan den här artikeln handlar om.
Gutenbergs uppfinning
Johannes Gutenberg i Mainz brukar räknas som den som utvecklade boktrycket med rörliga typer i Europa, kring mitten av 1400-talet. Uppfinningen var inte en enda sak utan ett system: metalltyper som kunde gjutas i stora mängder och återanvändas, en tryckfärg som fastnade på metall, och en press som kunde trycka jämnt över en hel sida. Den mest kända boken från hans verkstad är den så kallade Gutenbergbibeln.
Under de följande decennierna spreds tekniken snabbt till andra städer i Europa. Tryckare reste med sina typer och verktyg dit där det fanns beställare, ofta kyrkan eller furstar som ville ha böcker framställda.
Typerna
Hjärtat i systemet var typerna. Varje bokstav graverades först spegelvänd i änden av en stålstans, som slogs in i en bit mjukare metall. Den fördjupning som uppstod, matrisen, användes som form när typerna göts i en legering där bly var huvudbeståndsdelen. Ur en enda matris kunde man gjuta hur många likadana typer som helst. Det var det som gjorde att en tryckare kunde sätta hela sidor och sedan återanvända typerna till nästa jobb.
Den första boken i Sverige
Den första bok som trycktes i Sverige brukar anges vara Dialogus creaturarum moralisatus, en samling moraliska fabler på latin. Den trycktes i Stockholm 1483 av Johann Snell, en boktryckare från Lübeck som året innan hade tryckt i Odense. Snell stannade inte länge i Stockholm, men boktrycket hade fått fäste.
De tidiga tryckerierna i Sverige arbetade till stor del för kyrkan. Mässböcker och andra liturgiska texter var de stora beställningarna, och texterna var oftast på latin.
Reformationen och bibeln
Under 1500-talet förändrades både innehållet och språket. Reformationen gjorde det viktigt att texter fanns på svenska, och boktrycket blev ett verktyg för kungamakten. Den första hela bibeln på svenska, som brukar kallas Gustav Vasas bibel, trycktes i Uppsala och blev klar 1541. Den fick stor betydelse för hur det svenska skriftspråket utvecklades, och stavningen i den följdes länge.
Från verkstad till samhällsfråga
Ju fler som kunde trycka, desto viktigare blev frågan om vad som fick tryckas. Under lång tid var censuren omfattande. År 1661 infördes regler om att tryckerier skulle lämna exemplar av det som trycktes. Systemet lever kvar i form av pliktexemplar, som i dag samlas in av Kungliga biblioteket (öppnas i nytt fönster). År 1766 fick Sverige sin första tryckfrihetsförordning, som räknas som en av de tidigaste lagarna i sitt slag i världen.
Det fascinerar mig att så mycket av det vi tar för givet i dag, som att kunna läsa på sitt eget språk och att texter bevaras för eftervärlden, har sina rötter i en verkstad med blytyper, svärta och en skruvpress. Hur tekniken sedan utvecklades, från handsättning till datorer, berättar jag om i artikeln från blysats till PDF. Om du vill läsa mer om boktryck som tryckmetod finns den beskriven i guiden om tryckmetoderna.
